Hoppa till huvudinnehåll

Bättre kommunikativ förmåga med digitalt kognitivt stöd

 

Ålesundstudien

 

En studie, som genomförts på ett LSS-boende i norska Ålesund, visar att unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning blir mer delaktiga och självbestämmande med ett tids- och planeringshjälpmedel. Studien är publicerad i Journal of Intellectual Disabilities.*

 

Det finns många sätt att mäta effekterna av om innovationer är en framgång. När det kommer till vård och omsorg måste flera viktiga variabler tas med i beräkningen. En bred enighet råder om att innovation kopplat till offentliga tjänster måste gå hand i hand med forsknings- och utvärderingsstudier, och att forskningen bör undersöka så många variabler som möjligt som kan ha betydelse för individen kopplat till hälsa och välfärd.

 

Dessa insikter finns med i den studie som undersöker effekten av kognitivt stöd och är utförd av nio forskare på Norweigan University of Science and Technology, med bakgrund inom fyra discipliner; teknisk vetenskap, social vetenskap, naturvetenskap och humaniora. I studien, som består av åtta delprojekt, deltog sju personer, 18–40 år, på ett gruppboende i norska Ålesund med måttlig och svår intellektuell funktionsnedsättning, samt personal på boendet.

 

Forskningsstudien är en så kallad multidesignstudie där både kvalitativa och kvantitativa metoder användes. Till följd av den nedsatta verbala kommunikationsförmågan samlades data in via fältobservationer av boende och gruppintervjuer utfördes med personalen.

 

Syftet var att se hur kognitivt stöd, i detta fall Abilias digitala tids- och planeringsverktyg MEMOplanner, påverkade de boendes struktur på dagen, kommunikation och interaktion i vardagen.

 

Resultatet visar att de boende i och med användningen blev tryggare och mer självständiga. Förutsägbarheten i att veta vad som väntar i aktiviteter och händelser, skapade en större känsla av trygghet. Dessutom förbättrades de boendes kommunikativa förmåga med omgivningen. En positiv utveckling sågs hos enskilda personer i termer av kontroll av känslor, självständighet och delaktighet. Vissa förbättrade sitt språk, sin språkförståelse och klarade av fler uppgifter i vardagen utan personalens direkta inblandning.

 

För en del boende var den viktigaste betydelsen den dagliga struktur och förutsägbarhet de fick genom användningen av MEMOplanner, medan den viktigaste betydelsen för andra var det kommunikationsstöd och självbestämmande som uppnåddes.

 

Verktyget var även ett stöd för personalen i arbetet för att ge de boende aktiv hjälp för att engagera sig i aktiviteter. Studien visar flera exempel på att de boende aktivt tog initiativet att utföra aktiviteter som personalen tidigare fick berätta och påminna om upprepade gånger. Stödet ledde med andra ord till färre repetitiva meddelanden och påminnelser.

 

Både boende och personal vittnar om att MEMOplanner skapar struktur i vardagen, ger kommunikationsstöd och hjälp till aktivitet. Båda parter rapporterar om en ökad trygghet. Inte minst är användarnöjdheten hos boende en indikation på just detta.

 

Studien visar även att organisations- och innovationsprocesser är viktiga förutsättningar för att lyckas. En avgörande förutsättning är att personalen lär sig och använder hjälpmedlen. Även sättet som välfärdstekniken används på är avgörande, det vill säga hur den anpassas och implementeras, hur den stödjer aktiviteter och möjligheten att engagera sig och delta.

 

-    Vårt nära samarbete med boende, vårdteam och ledning under den tid som studien pågick, öppnade upp för ytterligare produktutveckling med fokus på användarorienterade lösningar. Resultatet innebär att de som är i behov av kognitiva hjälpmedel i vardagen får ännu bättre stöd. Tillsammans har vi på så sätt lyckats skapa en mer inkluderande boende- och arbetsmiljö. Det här är innovationsarbete när det är som bäst, säger Lars Bredahl, som är marknadsansvarig för Norge och Storbritannien på Abilia.

 

Lars Bredahl
Lars Bredahl

 


* Medförfattare till artikeln om hur användning av hjälpmedel för kognitiva funktionsnedsättningar förbättrar deltagande och självbestämmande hos unga vuxna med intellektuella utvecklingsstörningar i Journal of Intellectual Disabilities är: Sylvia Söderström, May Østby, Hege Bakken och Karl Elling Ellingsen. Du kan läsa hela artikeln här (länk)

 

Läs mer om slutsatserna i studien här (länk till tidigare publicerad artikel på webb)

Få Abilias insiktspapper, om hur individuella hjälpmedel kan skapa bättre arbetsmiljö och ökad kvalitet i LSS-verksamheter, skickat till dig här.