Ökade samhällsintäkter

Ökade samhällsintäkter beroende på tidigare inträde & ökad framgång på arbetsmarknaden
De samhällsekonomiska intäkterna utgörs av det tillskott av produktion som uppkommer på grund av att fler personer kan börja jobba samt tidigare inträde och ökad framgång på arbetsmarknaden. Enligt studierna visar det sig att kostnaderna för ett samhälle av ”försenat inträde” eller misslyckande på arbetsmarknaden är betydligt högre i jämförelse med kostnaden för att förse en person med kognitiv funktionsnedsättning med relevanta elektroniska hjälpmedel.

I Dahlbergs rapport har man utfört beräkningar på det genomsnittliga förväntade samhällsekonomiska värdet av produktionstillskottet som tillkommer vid införandet av kognitiva hjälpmedel. Det ökade produktionsvärdet beräknas till totalt 13 200 SEK per användare per år, varav 6 900 SEK per år per användare på den öppna arbetsmarknaden och 6 300 SEK per år per användare för jobb med särskilda insatser.

I en annan forskningsstudie undersöktes konsekvenserna av att erbjuda tekniska hjälpmedel till elever med koginitiva funktionsnedsättningar stöd i skolan. Enligt beräkningarna i studien blir de samhälls-ekonomiska vinsterna drygt 1,3 miljoner kronor per elev om inträdet på arbetsmarknaden reduceras från fem år till två år.

Ökade samhällsintäkter p.g.a. minskat behov av stödinsatser från anhöriga
När man gör en sammalagd kostnadsnyttodömning för samhällsekonomin bör man även inkludera det eventuellt ökade produktionsvärdet till följd av att anhöriga kan minska sina stödinsatser till användarna. Anhöriga beräknas spendera mellan 1-10 timmar för att stödja användarna. Den sammanlagda tidsbesparingen för anhöriga pga. minskat behov av deras stödinsatser samt därmed minskad restid uppskattas mycket lågt räknat till 1 timme per vecka. Det samhällsekonomiska värdet av dessa tidsbesparingar blir då 4000 SEK per anhörig per år. 

Abilia produkter
MEMOday, MEMOmessanger, MEMOdayplanner, MEMOplanner, Handi, Natt- och Dag Kalender, Kvarturet, Time Log.

Källor
Slutsatserna baseras på 4 forskningsstudier med totalt 447deltagare, studenter, ungdomar och vuxna med kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar, samt experter, vårdare, pedagoger och sjukvårdspersonal.